Dödens högsäsong närmar sig – då dör flest Boden­bor

Mörker, kyla och ensamhet – strax inleds vinterhalvåret som markerar den tid på året då flest av oss dör.
Boden är inget undantag.

Allhelgonahelgen närmar sig. Det är inte bara högtiden då vi minns de som gått bort under året,
den markerar också början på den del av året då flest människor dör i Sverige.
Mellan november och april går tolv procent
fler bort än under sommarhalvåret, sett till statistik för de senaste 25 åren i Sverige.

Så är det även i Boden.
Under de senaste 25 åren har 4 054 personer dött i kommunen
under vinterhalvåret, jämfört med 3 734 personer
under sommarhalvåret – alltså nio procent fler.

I landet som helhet är det veckorna kring årsskiftet som är de allra dödligaste. Så är det även i Boden, där den dödligaste perioden infaller under vecka 1,
enligt statistik för de senaste 25 åren. Sammanlagt handlar det om 196 personer
, vilket är
31 procent
fler än snittet för resten av året.

Under en normal vecka avlider omkring sex personer
i Boden. Sedan år 2000 har det som mest dött 15 personer under en vecka i kommunen.
De enskilt dödligaste veckorna har hittills varit veckorna 20, 2002,
10, 2017 och
29, 2022,
det vill säga 13–19 maj, 6–12 mars respektive 18–24 juli.

I Norrbottens län dör omkring 54 personer varje vecka.
Nio procent
fler dör under vintern jämfört med sommaren.
Allra flest dör under vecka 52. Totalt 1 640
har gått bort under just den här veckan under de senaste 25 åren – ett genomsnitt på 66 personer varje år.

Därför dör vi när vi dör

Att vi dör just under vintern är egentligen inte så konstigt.
Kalla temperaturer gör oss mer mottagliga för infektioner som influensa och förkylningar,
vilka i sin tur kan leda till risker för äldre och personer med underliggande hälsotillstånd.

– Det vi kan se tydligt är att det har med influensasäsongen att göra – och även att andra virus har lättare att spridas när det är kallt.
När vi tittar över olika år så hänger variationerna ganka starkt ihop med om det varit en mild eller svår influensasäsong, säger
Filip Dabergott, demograf på befolkningssektionen på Statistiska centralbyrån (SCB).

I de flesta fall handlar det om de som är allra skörast eller skröppligast.

– Till exempel 2019, före covid, var influensasäsongen ovanligt mild. Det bidrog sannolikt till att många dog under coronapandemin.

I snitt dör omkring 90 000 personer per år i Sverige.
Under pandemiåret 2020 däremot hamnade den siffran på drygt 98 000 dödsfall.
Som mest dog 2 569
personer under en enda vecka under det året, vilket gjorde vecka 15 (6–12 april)
till den absolut dödligaste veckan i Sverige under de senaste 25 åren.

Överlag slog pandemin hårt mot Sverige. Faktum är att sju av de tio dödligaste veckorna i Sverige under de senaste decennierna inträffade under just pandemiåren 2020–2022.
Veckorna 14, 15 och 16 år 2020 är de tre absolut dödligaste veckorna sedan år 2000.

Även den ovanligt varma sommaren 2018 gjorde visst avtryck. Flera kommuner visar särskilt höga dödlighetsantal
under de varmaste veckorna och enligt Folkhälsomyndigheten beräknas omkring 700 dödsfall ha skett till följd av värmen.

Tydligt är dock att dödligheten har minskat i Sverige över tid.

– Det har vi forskning och sjukvård att tacka för. Vi kan bota och behandla fler sjukdomar och tillstånd än vad vi kunnat tidigare. Man kan
till exempel se att det skedde stora genombrott inom behandling av hjärt-kärlsjukdomar under 80-talet, och då ökade medellivslängden snabbt,
säger Filip Dabergott.