Mer produktion från vindkraft än kärnkraft i januari – priserna ökar i Piteå

Dyrare el än förra månaden – men en tredjedel av priset för ett år sedan, lägre konsumtion än i fjol och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Piteå i januari

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i januari i elområde 1 som Piteå tillhör. Månadspriset var 24 öre per kilowattimme, vilket är 11 öre dyrare än i december. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i januari 2024 – kostade en kilowattimme 61 öre. Årets januaripris var alltså en tredjedel av januaripriset 2024.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i januari i Piteå inträffade mellan klockan 16 och 17 den 22 januari, då kostade en kilowattimme 233 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i januari i fjol

Under januari förbrukades det ungefär 14 100 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var januari en relativt mild månad utom allra längst i norr.

Den 13 januari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 9 och 10.

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom
ungefär 42 procent av elproduktionen under januari från vattenkraft, medan omkring 28 procent kom från vind och 26 procent kom från kärnkraft. Det är sjätte månaden hittills – och den andra månaden i rad – då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.
Senast det hände var i december 2024.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 28 procent av elproduktionen i januari. Det motsvarar ungefär 4 700 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+15 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 90 procent.

4. Export och import: Mer import än export under tre timmar januari

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under januari importerade Sverige mer el än man exporterade under tre av 744 timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Under januari exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.