Lägre andel långtids­arbetslösa i Piteå

Andelen som varit utan arbete i minst ett år i Piteå i mars var lägre än för ett år sedan. Men jämfört med i februari har antalet långtidsarbetslösa ökat.

I mars hade 290 Piteåbor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är tio fler än månaden innan. 290 personer motsvarar 1,4 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är 0,3 procentenheter lägre än samma månad för ett år sedan.

Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 236 till 156, eller 0,7 procent av arbetskraften i mars 2024.

I Överkalix finns länets högsta långtidsarbetslöshet, 2,6 procent, medan Kiruna har lägst (0,7 procent). I Norrbotten som helhet hade 1 824 personer (1,5 procent) varit arbetslösa i minst ett år i mars. Det är 24 personer fler än månaden innan.

Totalt i riket hade knappt 142 000 personer varit utan arbete i minst ett år i mars. Det motsvarar 2,7 procent av arbetskraften, vilket är ungefär lika stor andel som för ett år sedan.

Högre andel äldre långtidsarbetslösa

Av de 290 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Piteå kommun är 91 personer mellan 55 och 65 år och 19 är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 2,0 procent medan den i den yngre gruppen är 0,8 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.

211 av de långtidsarbetslösa i Piteå är födda i Sverige, medan 79 är födda utomlands. Det innebär att långtidsarbetslösheten bland Sverigefödda är 1,1 procent, medan den är fyra gånger så hög – 4,2 procent – bland födda utomlands. Även i riket som helhet är arbetslösheten högre bland utrikesfödda.

Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 82 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 4,2 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 1,4 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 0,7 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.