Kontaktförbud: Åklargarkammaren i Norrbotten bland de generösaste – men majoriteten nekas

De flesta ansökningar om kontaktförbud i landet får avslag, men vid åklagarkammaren i Luleå, som Norrbottens län hör till
beviljas fler än i riket i genomsnitt.
Nu förbereds en lagändring som ska göra det lättare att utfärda kontaktförbud mot exempelvis våldsamma män.

Kontaktförbud, det som före 2011 kallades besöksförbud, används för att skydda personer som utsatts för exempelvis våld, hot om våld eller trakasserier.
Allra oftast handlar det om att utfärda kontaktförbud mot en man till skydd för en kvinna. Det är en åklagare som utfärdar kontaktförbudet.

Andelen kontaktförbud som avslås har varit nästan oförändrad de senaste tio åren,
men mellan olika delar av landet är skillnaderna stora.
I fjol varierade siffran mellan mindre än 20 procent (vid åklagarkammaren i Linköping) och över 40 procent (med Luleå, Falun och Sundsvall i topp).
Variationerna mellan olika åklagarkammare har inte visat några tecken på att bli mindre över tid,
även om det växlat vilken region som legat i topp och botten.

– Det är otäckt att höra att det är så stora skillnader. Det ska ju inte spela någon roll var man bor, säger Adine Samadi, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).

Av alla ansökningar om kontaktförbud har ungefär en tredjedel godkänts vid åklagarkammaren i Luleå, som täcker Norrbottens län, de senaste tio åren. I fjol fick 40 procent av ansökningarna bifall. Det kan jämföras med 30 procent i hela landet.

2014 gjordes ändringar i kontaktförbud räknas i statistiken. Därför startar tidsserien här först 2015.

Flera utredningar och rapporter har genom åren försökt förklara de regionala skillnaderna
i kontaktförbudsstatistiken, utan att landa i ett entydigt svar. Vice överåklagare Eva Johnsson,
som arbetar med bland annat kontaktförbud på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, pekar på
orsaker både utanför och inne på den egna myndigheten:

– Åklagarna kan bara fatta beslut på de underlag som kommer in.
Är det då så att du har en kammare som får in en hög andel ärenden där det inte finns någon förutsättning att gå vidare,
så syns det förstås i statistiken

Antalet ansökningar som kommer in till åklagarna skiljer sig mycket riktigt också åt mellan olika delar av landet.

– Räknar man per capita så borde det vara ungefär lika många som har behov av skydd oavsett var i landet man bor, säger Eva Johnsson.

– Ser vi skillnader där, så måste kamrarna gå vidare och till exempel fråga polisen: Varför får vi in så mycket färre ärenden här?

Efterlyser utbildningsinsatser

Men skillnaden i hur många ansökningar som kommer in per capita hos varje åklagarkammare räcker inte ensamt för att förklara
skillnaden i beviljandegrad. Åklagarkammare som den i Linköping skulle ha låg beviljandegrad även om vi
räknar bort de ”extra” ärenden som kommer in där, jämfört med övriga riket.

– Sedan krävs förstås en enhetlig linje hos åklagarna. Det är den andra komponenten.
I slutänden är det ju en åklagare som gör en bedömning, säger Eva Johnsson, som också pekar på att
regioner som gjort utbildningsinsatser bland polis och åklagare har sett resultat i siffrorna.

Just utbildningsinsatser är något Roks Adine Samadi efterlyser mer av.
Hon menar att det behövs en generell kunskapsökning
hos rättsvårdande myndigheter, för att den verkligen ska få effekt.

– Om inte rätt kunskap finns hos den som ska fatta beslutet, så finns risk att den nya lagen ändå faller platt.

– Det finns ett systematiskt våld; strukturer som gör att våldet riktar sig mot kvinnor och barn, men ändå blir många kvinnor inte trodda.
Och det är så skuld- och skambelagt, så risken är att får en kvinna inte rätt bemötande från början, försvinner hon och kommer kanske inte tillbaka, säger Adine Samadi.

– När kunskapen finns, så blir åtgärderna ofta bra, men det bygger på att kunskapen finns i alla led.

Lagändring på gång

Till halvårsskiftet föreslås en skärpning av lagen om kontaktförbud träda i kraft.
I utredningen bakom lagen finns en förhoppning om att den också ska göra tillämpningen mer enhetlig över landet.
Det ska också krävas mindre för att ta till utökade kontaktförbud, som i dag bara används i en bråkdel av fallen.
Det välkomnas av Roks Adine Samadi:

– Att lätta på beviskraven ser vi som viktigt, och vi ser att man måste värdera kvinnornas berättelser högre, eftersom vi vet att våldet är så utbrett, säger Adine Samadi.

Sedan 2011, när lagen om kontaktförbud ersatte den tidigare lagen om besöksförbud, har det skett flera uppdateringar av lagtexten,
som innebär att den gradvis skärpts. Ändringarna har däremot inte gjort något avtryck på de regionala skillnaderna i statistiken.
Lagändringen som nu föreslås är den mest omfattande sedan 2011.