Precis som i riket i stort ökade valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i Pajala kommun senast. Här är siffrorna område för område.
När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
Förra gången, 2019, röstade bara 41,3 procent av de röstberättigade i Pajala (jämfört med 79,5 procent i senaste riksdagsvalet). Det är samtidigt det högsta valdeltagandet hittills i EU-valssammanhang i Pajala och det var det tredje valet i rad med ökande valdeltagande i kommunen
Pajala hade lägre valdeltagande än i landet som helhet 2019. Historiskt sett har kommunen alltid legat lägre än riket. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent i Sverige, även om det ännu inte hänt i Pajala.
Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Samtidigt har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Pajala ungefär 40 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 2009.

I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Pajala – precis som i riket i stort.
Högst valdeltagande i Muodoslompolo-Kaunisvaara
I Muodoslompolo-Kaunisvaara röstade 262 av 631 röstberättigade, motsvarande 41,5 procent. Det är lägre än i de flesta valdistrikt i landet. Samtidigt gick 35,8 procent till valurnorna i Korpilombolo. Det är också ett av valdistrikten med allra lägst valdeltagande i landet.

Koropletkarta över andel röstande per valdistrikt i Pajala kommun
Ladda ner i fler format
Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.
Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.
Ytterligare format (notera att jpg-filer inte lämpar sig för grafer och vektorkartor. Använd dem bara som en sista utväg)
Högst valdeltagande i landet hade Bromma 18 Södra Ängby i Stockholms kommun, 82,8 %. I Södertälje 55 Ronna norra var det bara 12,8 procent som röstade.

Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning
Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.
Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Precis som i riket i stort var det något högre andel av kvinnorna som röstade i Pajala: 43 procent av kvinnorna och 41 procent av männen. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.
Valdistrikt | Valdeltagande | Antal röstande | Antal röstberättigade |
---|---|---|---|
Muodoslompolo-Kaunisvaara | 41,5% | 262 | 631 |
Tärendö | 39,4% | 283 | 719 |
Pajala | 38,1% | 783 | 2 056 |
Junosuando-Kangos | 37,6% | 256 | 681 |
Korpilombolo | 35,8% | 231 | 645 |
Källa: Valmyndigheten.
Kommun | Valdeltagande 2019 | Valdeltagande 2014 | +/- |
---|---|---|---|
Luleå | 55,9% | 54,1% | +1,8 |
Piteå | 55,4% | 52,0% | +3,4 |
Boden | 53,9% | 49,2% | +4,7 |
Arjeplog | 51,0% | 44,0% | +7,0 |
Kalix | 47,9% | 44,0% | +3,9 |
Älvsbyn | 46,9% | 41,7% | +5,2 |
Jokkmokk | 46,6% | 46,4% | +0,2 |
Arvidsjaur | 46,4% | 47,7% | −1,3 |
Överkalix | 43,4% | 42,7% | +0,7 |
Kiruna | 42,2% | 36,9% | +5,3 |
Pajala | 41,3% | 39,8% | +1,5 |
Övertorneå | 40,9% | 40,3% | +0,6 |
Gällivare | 39,0% | 36,3% | +2,7 |
Haparanda | 35,2% | 33,9% | +1,3 |
Källa: SCB.
———————————————————–
Klicka här – länk till originalinlägget
Källa: Newsworthy (Pajala)
———————————————————–