Lägre elpriser än i april i fjol: Här är läget på elmarknaden i Pajala

Lägre priser än förra månaden – och billigare än för ett år sedan, högre konsumtion än i fjol och större import än export under 18 timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna sjönk i Pajala i april

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 1 som Pajala tillhör. Månadspriset i april var 50 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre billigare än i mars. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i april 2023 – kostade en kilowattimme 66 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i april i Pajala inträffade mellan klockan 8 och 9 den 18 april, då kostade en kilowattimme 181 öre. Som lägst var priset i området −37 öre. Under april var timpriset negativt under 42 timmar. Negativa priser har noterats under tolv av de senaste tolv månaderna

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än i april i fjol

Under april förbrukades det ungefär 11 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste nio åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Totalt sett var april kallare än normalt i Svealand och Norrland, och normalvarm i Götaland, enligt SMHI.

Den 3 april konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 8 och 9.

3. Produktionen: En femtedel från vindkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under april. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 22 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med februari 2024 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Den 6 april inleddes den årliga revisionen av Oskarshamn 3. Den planeras pågå till 5 maj. Forsmark 2 inledde sin revision 21 april och beräknas vara klar den 18 maj.

Vindkraften stod alltså för cirka 22 procent av elproduktionen i april. Det motsvarar ungefär 2 800 gigawattimmar, vilket är drygt 700 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+7 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 90 procent.

4. Export och import: Mer import än export under 18 timmar april

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under april importerade Sverige mer el än man exporterade under 18 av 720 timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under april exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.