Spanskans dominans ökar – men inte i skolorna i Kiruna

Sedan decennier är spanska det moderna språk som flest svenska elever väljer – och de senaste åren har språket blivit ännu mer dominant. Och även om spanska är största språket i Kiruna är andelen spanskelever lägre än i riket som helhet.

Spanskan fortsätter att öka i popularitet bland svenska grundskoleelever. Förra läsåret valde nästan 60 procent av språkeleverna spanska. Andelen har ökat varje år sedan åtminstone 2014. Tyska respektive franska lockar ungefär en femtedel av eleverna var.

På skolorna i Kiruna kommun har andelen som läser spanska minskat jämfört med för tio år sedan, men spanska är fortfarande största språket – det lockar 49 procent av eleverna, vilket alltså är en lägre andel än i riket som helhet.

Det finns spanska-elever på nio av tio skolor som rapporterat språkelever i kommunen och det är det största språket på åtta skolor. Störst är dominansen på Abisko skola, där alla fyra elever läser spanska, och i Thoren Framtid Vargen där 53 av 59 elever läser språket.

1994 blev spanska ett av de moderna språk som elever kunde välja jämte tyska och franska. Ganska snabbt blev spanska det populäraste språket, inte minst på tyskans bekostnad. Och när eleverna fick börja med språk redan i sexan ökade spanskans dominans ytterligare.

Populärkulturell boom – och Real Madrid

– Jag tror att det hänger ihop med flera saker. Spanien är vårt största turistmål, många har rest dit eller drömmer om att resa dit. Under mina år som lärare hade det ett rykte om sig att vara lättare än de andra språken – vilket inte är sant. Och de senaste åren har det varit en stor boom av spanska i populärkulturen, spanska framstår som coolt och häftigt. Sedan fotbollen, det finns ganska många mellanstadiekillar som drömmer om att bli proffs i Real Madrid, säger Ingela Finndahl, vid Göteborgs universitet.

Under arbetet med sin avhandling från 2023 har hon bland annat undersökt vad som ligger bakom elevernas språkval. I enkätsvar svarade femteklassare att det framför allt var resor – språket som talades i länder de hade eller ville besöka – som var den viktigaste anledningen. Därefter hur språket låter och som tredje viktaste anledningen om någon i familjen talade språket.

– Men när jag intervjuade dem visade det sig att familjen var absolut viktigast. Och vad kompisarna väljer. Här är det också lite olika för olika språk: för franska och tyska var familjen viktigast, medan kompisarna var viktigare för dem som läste spanska.

Att läsa moderna språk är inte obligatoriskt men betyg i moderna språk ger extra meritpoäng. Även om nästan nio av tio elever i sexan läser moderna språk hoppar runt 15 procent av under högstadiet. Och det är en större andel som hoppar av spanskan än tyskan och franskan.

– Det kan vara så att det är fler elever som väljer spanska utan att ha någon särskild tanke med det, man väljer spanska för att andra gör det, säger Ingela Finndahl.

Hur påverkar det att det är så många fler som läser spanska?

– Det gör att det ofta blir stora grupper och det är inte så lätt att hålla språkklass för 30 elever. Hur ska man hinna lyssna på alla elever? Ofta är det också nya gruppkonstellationer vilket kan göra det svårt för eleverna att känna sig trygga och våga prata. Sedan är det väldigt olika på olika skolor om läraren kan få hjälp att dela upp klassen i mindre grupper.

Ytterligare en aspekt av spanskans popularitet är att det råder brist på utbildade lärare. Enligt Skolverket hade 59 procent av spanskalärarna lärarlegitimation och behörighet i ämnet förra läsåret – jämfört med ungefär 67 procent för tyska och franska.

– Det har inte varit ett lika stort problem i tyska och franska, men många franska- och tyskalärare går i pension nu och det är inte så många som utbildar sig till språklärare. Det kommer att bli ett problem för huvudmännen, framför allt i glesbygd. Det finns redan nu kommuner där franskaundervisningen sker på distans eftersom det inte finns någon behörig lärare på plats.