Antalet gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro fortsätter att öka i Sverige, enligt nya siffror från CSN. I Jokkmokk drabbades dock färre elever än läsåret innan.
Tolv gymnasieelever i Jokkmokks kommun fick sitt studiebidrag indraget under läsåret 2023/2024 på grund av ogiltig frånvaro. Det motsvarar 11,7 procent av eleverna och är elva färre än läsåret innan.
Under läsåret 2017/2018 drogs studiebidraget in för 3,7 procent – sex av 161 elever – vilket är den lägsta siffran hittills i Jokkmokk. I riket som helhet sjönk nivåerna märkbart i samband med pandemin, vilket enligt CSN berodde på införandet av distansundervisning. I Jokkmokk fick 10,3 procent av eleverna indraget studiebidrag 2019/2020. Som mest har 19,7 procent av eleverna blivit av med studiebidraget, läsåret 2022/2023.
Bättre uppföljning en möjlig förklaring
När gymnasieelever har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att studiebidraget ska dras in. I riket som helhet har antalet elever som berörs har ökat över tid.
– De senaste 15 åren har vi sett en kontinuerlig ökning av andelen elever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro, bortsett från pandemiåren, säger Peter Engberg, analytiker på CSN i ett pressmeddelande.
Det finns stora regionala skillnader. Skolverkets undersökningar har till exempel visat att olika kommuner, skolor och ibland olika lärare har olika rutiner för frånvarorapporteringen. CSN känner inte till orsaken bakom ogiltig frånvaro.
– I de fall vi drar in studiebidraget baserar vi det på de rapporter vi får av skolorna, och där anges inte anledningen till frånvaron. En av flera tänkbara förklaringar till utvecklingen är att skolornas rutiner för uppföljning av elevfrånvaron förbättrats, säger Peter Engberg vidare.
Högre andel än i riket som helhet
Det är en högre andel av eleverna i Jokkmokk som blivit av med studiebidraget än i riket som helhet. I hela landet rörde det sig om omkring 38 100 elever (10,7 procent) under det nyss avslutade läsåret, vilket är den högsta siffran hittills.
| Kommun | Andel 2023/2024 | Antal 2023/2024 | Antal 2022/2023 | +/- |
|---|---|---|---|---|
| Överkalix | 13,8 % | 9 | 9 | ±0 |
| Gällivare | 12,6 % | 62 | 29 | +33 |
| Jokkmokk | 11,7 % | 12 | 23 | −11 |
| Kalix | 10,6 % | 50 | 45 | +5 |
| Kiruna | 10,1 % | 71 | 51 | +20 |
| Arvidsjaur | 10,0 % | 18 | 10 | +8 |
| Övertorneå | 8,3 % | 9 | 14 | −5 |
| Luleå | 5,7 % | 146 | 170 | −24 |
| Boden | 5,6 % | 47 | 55 | −8 |
| Haparanda | 5,5 % | 15 | 16 | −1 |
| Piteå | 5,4 % | 74 | 91 | −17 |
| Älvsbyn | 5,4 % | 12 | 23 | −11 |
| Pajala | 1,8 % | 3 |
Källa: CSN. På grund av statistiksekretess saknas uppgift för Arjeplogs kommun.
Högst andel avstängda elever i Norrbotten fanns i Överkalix kommun medan Pajala kommun hade lägst.
Friskolor har fler indragna studiebidrag– men inte i Jokkmokk
CSN:s statistik visar att det är vanligare att elever på fristående gymnasieskolor fått sitt studiebidrag indraget än elever på kommunala skolor. I Jokkmokk rör det sig dock enbart elever på kommunala skolor.
Det är också vanligast att pojkar får indraget studiemedel på grund av ogiltig frånvaro i Sverige, och så har det varit under åtminstone de senaste nio åren. Här följer Jokkmokk mönstret i riket som helhet: Andelen pojkar med indraget studiemedel var 13,7 procent jämfört med 9,6 procent för flickorna.
Vidare har den ogiltiga frånvaron i årskurs 3 de senaste åren ökat mer än övriga årskurser i riket som helhet. Här finns dock inga lokala siffror.
———————————————————–
Klicka här – länk till originalinlägget
Källa: Newsworthy (Jokkmokk)
———————————————————–
