Företag, kommuner och organisationer börjar se över i vilka sammanhang man syns med sin kommunikation och marknadsföring. Bilden är ett montage.
Interna dokument som Reuters tagit del av visar att omkring 10 procent av Metas intäkter – motsvarande cirka 16 miljarder dollar under 2024 – kom från bedrägeriannonser och olaglig reklam på Facebook och Instagram. Det handlar om investeringsbedrägerier, bluffhandel, olaglig spelreklam och läkemedelsförsäljning.
En vanlig dag visas enligt uppskattningar upp till 15 miljarder bedrägeriannonser på Metas plattformar. Företaget tar bara bort annonser som med 95 procents säkerhet bedöms som bedrägerier. Övriga får fortsätta visas – till ett högre pris – i syfte att ”avskräcka” bedragarna.
Meta beräknas kunna drabbas av böter på omkring en miljard dollar, men intäkterna från dessa annonser är många gånger högre. En talesperson hävdar att siffrorna är ”överdrivna” men anger ingen alternativ siffra.
Risk för annonsörer och varumärken
Att synas i samma flöden som bluffannonser innebär betydande varumärkesrisker. Företag och organisationer som annonserar på dessa plattformar kan – utan egen skuld – hamna bredvid eller i samma kategori som bedrägeriinnehåll. Det riskerar att skada förtroendet, trovärdigheten och konsumenternas upplevelse av varumärket.
Fenomenet är inte unikt för Meta – även Youtube och andra globala plattformar har haft liknande problem, ofta med AI-genererade deepfakes där kända personer används för att lura konsumenter.
Allt fler marknadsförare ifrågasätter nu hur hållbart det är att lägga sina annonsbudgetar i miljöer där bedrägerier, falskt innehåll och otydlig ansvarsfördelning är en del av affärsmodellen.
Källa: Reuters
