Få kvinnliga vd:ar – men Bodenföretagen har högst andel i Norrbotten

23 procent av företagen i Boden har en kvinna på vd-posten. Det är den högsta andelen i Norrbotten, visar siffror från Bolagsverket.

23 procent av aktiebolagen i Boden hade en kvinna som verkställande direktör vid årsskiftet. Det innebär att på varje kvinnlig vd går tre män. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan. Andelen kvinnliga vd:ar i kommunen har haft en ökande trend de senaste sex åren.

Det är fortfarande män som är vd i fyra av fem bolag i Sverige, men i Boden är det alltså en högre andel kvinnor på vd-posten. 23 procent är den högsta andelen av kommunerna i Norrbotten. Lägsta andelen kvinnor i länet har företagen med säte i Haparanda kommun, 12 procent.

Delar man upp vd:arna i Boden efter ålder är andelen kvinnor högre bland dem under 50 år. Där är 26 procent kvinnor, jämfört med 21 procent i den äldre gruppen. I riket som helhet är 21 procent av vd:arna som är under 50 år kvinnor, medan motsvarande siffra för direktörerna som är äldre är 20 procent.

Regionala skillnader kan till en del förklaras med att näringslivet ser olika ut på olika platser och olika branscher ser olika ut när det gäller jämställdhet. Det är till exempel vanligare med kvinnliga företagare inom utbildningssektorn än i byggbranschen.

Sverige sjunker på topplistan

2006 toppade Sverige World Economic Forums jämställdhetsrankning, som mäter jämdställdet inom bland annat närings- och arbetslivs, utbildning och det politiska systemet. 2023 placerade sig Sverige först på femte plats. Och när EU:s institut för jämställdhet presenterade sitt Gender Equality index för 2024 konstaterade de att Sverige visserligen fortfarande ligger i topp i EU, men att utvecklingen mot jämställdhet går långsammare. Främst inom den ekonomiska sektorn, dit näringslivet räknas.

Men att slå fast att utvecklingen stannat upp är svårt, säger Klara Regnö, lektor vid Mälardalens universitet. Hon sammanfattade forskningsläget på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten härom året.

– Det finns ganska få aktuella undersökningar, men bland dem kunde jag inte hitta stöd för att säga att det görs fler insatser för jämställdhet i alla fall. Snarare är det så att färre uppfattar att det finns ett aktivt jämställdhetsarbete i företagen nu, säger hon.

– Samtidigt har Sverige samma lagstiftning och samma jämställdhetspolitiska mål som tidigare, så på det viset är det svårt att säga att arbetet avtagit. Men jämställdhet måste vara en aktuell fråga för att det ska hända någonting. När det gjorts satsningar eller kommit uppdrag från regeringen så händer det saker. Det kan man se går i vågor.

Däremot är det tydligare vilka faktorer som bidrar till lyckat jämställdhetsarbete i företagen. En sån sak är att frågan inte bara blir en fråga för kvinnorna i organisationen.

– Det är viktigt att det blir en fråga som är angelägen för hela organisationen, till exempel att jämställdhet ses som en kvalitetsfråga, eller en fråga lika möjligheter eller om lönsamhet och knyts till kärnverksamheten. Sedan är det viktigt att man inser att det måste till ett aktivt arbete. Organisationer är ofta bra på att driva förändringsarbete: man sätter upp mål, genomför insatser och utvärderar. Det behöver man göra för att lyckas med jämställdheten också, säger Klara Regnö.