Mer produktion från vindkraft än kärnkraft i november – priserna ökar i Boden

Nästan halva priset jämfört med för ett år sedan, lägre konsumtion än i fjol och vindkraften stod för en rekordstor andel av produktionen – större än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Boden i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 1 som Boden tillhör. Månadspriset var 25 öre per kilowattimme, vilket är 12 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i november 2023 – kostade en kilowattimme 61 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 67 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE2 – är relativt stor, som mest har det skiljt 287 öre.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Boden inträffade mellan klockan 7 och 8 den 19 november, då kostade en kilowattimme 191 öre. Som lägst var priset i området −2 öre. Under november var timpriset negativt under 26 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i november i fjol

Under november förbrukades det ungefär 12 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var inleddes och avslutades november med milda temperaturer. I mitten av månaden var det betydligt kallare.

Den 22 november konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 9 och 10.

3. Produktionen: Ovanligt stor andel vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom
ungefär 38 procent av elproduktionen under november från vattenkraft, medan omkring 31 procent kom från vind och 28 procent kom från kärnkraft. Det är fjärde månaden hittills då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften. Tidigare har det hänt i februari 2023, september 2023 och januari.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med september 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 31 procent av elproduktionen i november. Det motsvarar ungefär 4 500 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon november-månad och är knappt 1 700 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+10 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft fördubblats.

4. Export och import: Mer import än export under fyra timmar november

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under november importerade Sverige mer el än man exporterade under fyra av 720 timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under november exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Finland.